För november månad har jag utsett Anna Stina Nordmark till västryss. Hon är lite mer anonym än de andra som tas upp här men ändå intressant mest på grund av sin ledarkaraktär. Enligt DN hör eller hörde hon till "gänget kring Maud Olofsson".
Efter en karriär som "direktör" inom landstinget till bland annat utskälld chef på Vägverket hamnade Anna Stina som chef på Företagarna. Det tog inte lång stund innan kritiken mot henne började rasa in. I stort alla nära medarbetare försvann, och i ett mycket vasst reportage i Veckans Affärer togs fasta på vad som minst sagt kunde kallas auktoritär ledarstil.
Någon kommentator tyckte att det chefsskap Nordmark Nilsson utövade kanske hörde hemma inom något rederi på 1800-talet; en studentkompis förvånades hur någon som knappt märktes på institutionen för Arbetsvetenskap vid Högskolan i Luleå kunde komma så långt.
Jag skriver det här eftersom jag känner igen problematiken från inte så få av de chefstyper jag kommit i kontakt på olika jobb i Norrbotten. Hela armens ledarskap brukar det kallas, karaktäristiskt i synnerhet bland personer med bakgrund i inlandet.
Som chef för Företagarna hade Anna Stina Nordmark Nilsson en och en halv miljon i årslön.
onsdag, november 30, 2011
måndag, november 28, 2011
Massor av plusjobb på Porsön
Läste i förra veckan i Piteå-tidningen om hur Luleå Tekniska Universitets filial i Piteå Musikhögskolan haft flera studenter registrade på kurserna än vad som kan verka rimligt. Detta sätt att laborera med antalet studerande påminner om hur vissa politiska organisationer fifflat med medlemsantalet för att få mer statsbidrag.
Man tycker att lärosätet ifråga borde vara nöjt med alla resurser som hälls över det. I många avseenden handlar det om arbetsmarknadsåtgärder, rena rama plusjobb om det så uttrycks. Förra helgens jobb-bilaga i DN var fylld av annonser där LTU sökte folk av olika de slag. Vad jag kunde se stack annonserna ut endast ifråga om att vara skrivna på det främmande språket engelska och de iskuber som också blivit till en apart symbol för Luleå.
Man tycker att lärosätet ifråga borde vara nöjt med alla resurser som hälls över det. I många avseenden handlar det om arbetsmarknadsåtgärder, rena rama plusjobb om det så uttrycks. Förra helgens jobb-bilaga i DN var fylld av annonser där LTU sökte folk av olika de slag. Vad jag kunde se stack annonserna ut endast ifråga om att vara skrivna på det främmande språket engelska och de iskuber som också blivit till en apart symbol för Luleå.
fredag, november 25, 2011
Per-Albin anno 2011
Sverigedemokraterna ska satsa på den socialkonservativa ideologin meddelar partiets ledare Jimmie Åkesson. Frågan är dock om det är KD:s eller nya moderaternas politik avlagda politik de aspirerar på. Tanke-exemplet att Per-Albin Hansson skulle återuppstå i denna dag och få uttala sig om vilket av riksdagspartierna han helst sympatiserar med talar nog snarare för att han skulle välja Sverigedemokraterna.
Att SD hellre än att ha hittat en ny nisch i det politiska landskapet tagit upp en del av socialdemokratins övergivna paradfrågor öppnar för en del intressanta spekulationer. I de regioner av landet till exempel där "klockorna stannat" och trenden gått emot den att S tappat väljare i jämn takt kanske SD numera är ett högst gångbart alternativ. Det är också symptomatiskt att bland äldre vänstersympatisörer och ute i regionerna har inte kritiken mot SD varit lika rabiat och fördömande som i Stockholmsområdet.
Att SD hellre än att ha hittat en ny nisch i det politiska landskapet tagit upp en del av socialdemokratins övergivna paradfrågor öppnar för en del intressanta spekulationer. I de regioner av landet till exempel där "klockorna stannat" och trenden gått emot den att S tappat väljare i jämn takt kanske SD numera är ett högst gångbart alternativ. Det är också symptomatiskt att bland äldre vänstersympatisörer och ute i regionerna har inte kritiken mot SD varit lika rabiat och fördömande som i Stockholmsområdet.
tisdag, november 22, 2011
Kalixborna behöver inte skämmas
Läser idag om chefsflykten från Kalix kommun. Bland de godkända kommentarerna finner jag förklaringen till fenomenet bland annat i form av bostadsbrist i centrum av samhället, jantelag och motvilja mot personer med utbildning. Ungefär som det brukar vara på små bruksorter med kontraktiv befolkningsutveckling.
Frånsett detta borde kalixborna ha anledning att sträcka på sig. Numera bär den löjrom som försetts med ursprungsbeteckning av EU också ortens namn i förleden. Från Torne älv till Åby älv ska rommen fiskas och beredas för att få kallas Kalixlöjrom.
Tidigare i höst kom det fram att piratkopior av produkten vilselett konsumenterna. Folke Spegel vid BD Fisk i Kalix ville med anledning av detta ha hjälp av "myndigheterna" (läs Livsmedelsverket). Men frågan är om det är rätt väg att gå för att skydda ett varumärke med kapacitet att marknadsföra och sälja på det globala nivån. Jag tänker mig mera att detta är en uppgift för professionella affärsjurister.
Åtgärden är med all sannolikhet kostsam men förmodligen oundviklig om varumärket Kalixlöjrom ska bestå. Och entreprenörer brukar förresten sällan få gehör hos myndigheter.
Frånsett detta borde kalixborna ha anledning att sträcka på sig. Numera bär den löjrom som försetts med ursprungsbeteckning av EU också ortens namn i förleden. Från Torne älv till Åby älv ska rommen fiskas och beredas för att få kallas Kalixlöjrom.
Tidigare i höst kom det fram att piratkopior av produkten vilselett konsumenterna. Folke Spegel vid BD Fisk i Kalix ville med anledning av detta ha hjälp av "myndigheterna" (läs Livsmedelsverket). Men frågan är om det är rätt väg att gå för att skydda ett varumärke med kapacitet att marknadsföra och sälja på det globala nivån. Jag tänker mig mera att detta är en uppgift för professionella affärsjurister.
Åtgärden är med all sannolikhet kostsam men förmodligen oundviklig om varumärket Kalixlöjrom ska bestå. Och entreprenörer brukar förresten sällan få gehör hos myndigheter.
fredag, november 18, 2011
Knäpptyst i Sverige om Danmarks politik
Det var åtminstone några segerrusiga journalister som åkte hem från Danmark efter valet där tidigare i höstas. Då skulle den främlingsfientliga politik som högerregeringen fört ersättas av en bättre humanare vänsterpolitik.
Särskilt mycket har emellertid inte avhörts från Danmark via rapporteringen hit därifrån att det skulle ha skett någon större förändring i frågan. Kan det vara så att det inte är lika intressant med en vänsterregering som vill administrera en stram invandrar- och asylpolitik?
Under alla omständigheter vore det önskvärt med ett större engagemang från svensk media rörande vad som pågår i våra grannländer. För tillfället har malligheten tagit över, och endast förhållanden som kan bekräfta den svenska självtillräckligheten är av intresse att skriva och rapportera om i vårt närområde. I fallet med Danmark är det slående vilken desinformation som bedrivits av såväl politiker som journalister och debattörer på hemmaplan under senare år. På valnatten i Köpenhamn drog sig en medarbetare på SVT inte för att påstå att Dansk Folkeparti ingått i regeringen. Sådant får passera när ointresset för ens närmaste omgivning nått högsta nivå.
Särskilt mycket har emellertid inte avhörts från Danmark via rapporteringen hit därifrån att det skulle ha skett någon större förändring i frågan. Kan det vara så att det inte är lika intressant med en vänsterregering som vill administrera en stram invandrar- och asylpolitik?
Under alla omständigheter vore det önskvärt med ett större engagemang från svensk media rörande vad som pågår i våra grannländer. För tillfället har malligheten tagit över, och endast förhållanden som kan bekräfta den svenska självtillräckligheten är av intresse att skriva och rapportera om i vårt närområde. I fallet med Danmark är det slående vilken desinformation som bedrivits av såväl politiker som journalister och debattörer på hemmaplan under senare år. På valnatten i Köpenhamn drog sig en medarbetare på SVT inte för att påstå att Dansk Folkeparti ingått i regeringen. Sådant får passera när ointresset för ens närmaste omgivning nått högsta nivå.
torsdag, november 10, 2011
Missbruk ofta ett större problem i sammanhanget
Idag skriver DN om psyksjukas våldsamhet. På senare tid har det blivit vanligare att lasta psykiatrin för det som sammanhänger med denna problematik, nämligen att upptäcka faran i tid. Frågan är om detta för saken så mycket längre framåt. De som fått en psykiatrisk diagnos en gång i livet är med den utgångspunkt som oftast behandlas stigmatiserade för lång tid, och få verkar de vara som är inställda på att bidra till en mer upplyst ton i ämnet.
En som dock vågat och kunnat ta i saken är Niklas Långström som påvisat den egentligen rätt självklara slutsatsen att psykiatrisk diagnos måste kombineras med missbruk för att utgöra någon större fara för omgivningen. Men detta faktum är ointressant för det mesta att framhålla.
En annan outforskad del av problemet har att göra med den frustration som den kanske mest auktoritära av världar skapar hos de som kommer i kontakt med den. Psykiatrisamhällets makt över förståndet torde ha få motsvarigheter inom det öppna samhälle vi lever i. Därför borde diskussionen också handla om utfallet av denna del av vården. Inte om farliga klienter.
En som dock vågat och kunnat ta i saken är Niklas Långström som påvisat den egentligen rätt självklara slutsatsen att psykiatrisk diagnos måste kombineras med missbruk för att utgöra någon större fara för omgivningen. Men detta faktum är ointressant för det mesta att framhålla.
En annan outforskad del av problemet har att göra med den frustration som den kanske mest auktoritära av världar skapar hos de som kommer i kontakt med den. Psykiatrisamhällets makt över förståndet torde ha få motsvarigheter inom det öppna samhälle vi lever i. Därför borde diskussionen också handla om utfallet av denna del av vården. Inte om farliga klienter.
tisdag, november 01, 2011
Finurligt förslag från statsvetarnarr
Det har debatterats på Brännpunkt i förra veckan angående för- och nackdelar med elektronisk röstning. Initiativtagare till ämnet var Peter Santesson som droppat sitt mellannamnefternamn och kanske kommit en bit på vägen bort från sin märkvärdighet. Jag blir dock inte klok på om den debattposition Santesson försvarar, nämligen att bevara röstningsförfarande med valsedlar, är något han verkligen ställer sig bakom eller om det mera handlar om att han hittat ett problem användbart att använda som narrspegel. Lite ungefär som Uppsalastatsvetaren Leif Lewin gjorde under sina aktiva år, och fortfarande ibland gör, dvs. intar en ståndpunkt inte för att han egentligen företräder den på något sätt, utan mer för att helt enkelt visa att han finns till.
Heller blir jag inte klok på analysen som utelämnar huvudproblemet med att övergå till elektronisk röstning, alltså upprätthållandet av valhemligheten. Istället talas det förnumstigt om att den individuella rösten måste garanteras anonymitet. Jag minns hur det var där jag växte upp i en by där alla visste nästan allt om alla, inklusive vad folk röstade på. Den skeptiske medborgare Santesson syftar på framstår för mig snarare som representanten för skvallret än den som vill vara säker på att rösträkningen gått rätt till. Och i den lokal där jag senast röstade noterade jag inte förvånande att Sverigedemokraternas valsedlar om inte saknades så i alla fall var i det närmaste osynliga.
Hur en maskin som trycker ut valsedlar i vallokalen ska råda bot på dylik diskriminering förstår jag rakt inte, ej heller hur valhemligheten gagnas av att en automat skriver ut sedlarna. Det hela liknar mest falskmynteri med demokratin som förlorare.
Heller blir jag inte klok på analysen som utelämnar huvudproblemet med att övergå till elektronisk röstning, alltså upprätthållandet av valhemligheten. Istället talas det förnumstigt om att den individuella rösten måste garanteras anonymitet. Jag minns hur det var där jag växte upp i en by där alla visste nästan allt om alla, inklusive vad folk röstade på. Den skeptiske medborgare Santesson syftar på framstår för mig snarare som representanten för skvallret än den som vill vara säker på att rösträkningen gått rätt till. Och i den lokal där jag senast röstade noterade jag inte förvånande att Sverigedemokraternas valsedlar om inte saknades så i alla fall var i det närmaste osynliga.
Hur en maskin som trycker ut valsedlar i vallokalen ska råda bot på dylik diskriminering förstår jag rakt inte, ej heller hur valhemligheten gagnas av att en automat skriver ut sedlarna. Det hela liknar mest falskmynteri med demokratin som förlorare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)