söndag, juni 29, 2008

VM i storsinthet?

Är det någon som minns snacket om kärnvapenfria zoner? I början av 80-talet då kalla kriget var inne i sin sista intensiva fas fanns det så kallade idealister som tävlade om att utropa alltifrån hela världen till den egna tomten till dylika zoner.

Nu vill en storsint företrädare för ett bensinbolag i Piteå göra hans kommun till en moralisk frizon. Precis som om resten av världen snurrade kring denna. Jag har tidigare noterat hur toleransnivån på denna ort är allt annat än hög. När några udda politiker i fullmäktige övergick sverigedemokraterna bemöttes dessa inte med argument utan med gatans parlament i form av trotskijistiska rättvisepartiet.

Och när ett förvisso ett hemskt dåd inträffade i staden, ja då bildades det ett "manligt nätverk" mot kvinnovåld. Grejen var hur stor som helst där uppe men i omnejdens ögon drog man nästan på munnen åt det hela. Baksidan av medaljen med att agera moralisk stormakt är naturligtvis intoleransen. Detta är nog det största problemet på mindre orter.

onsdag, juni 25, 2008

Förmodligen övervärderad börs

I snart ett år har det gått knackigt för kurserna på Stockholmsbörsen. Emellanåt ägnar jag mig åt kommentarer åt det ekonomiska eller finanspolitiska skeendet trots att min kunskap på området är förvärvad som autodidakt snarare än expert. Frågan är väl ändå om inte börsbedömningar ska liknas vid en konst hellre än en vetenskap, något som bland annat skulle kunna förklaras av att så många amatörer lyckas i sitt värv samtidigt som också en del läkare ägnar sig åt dylik verksamhet i brist på respekt för sin yrkesutövning.

Igår nådde i alla fall Stockholmsbörsen årslägsta. Därmed är den tillbaka på samma nivå som sommaren för 2006. Det var ungefär tidpunkten för när riksbankens räntehöjningar i syfte att kyla av ekonomin började slå igenom. Ändå fortsatte börsen upp i ytterligare ett år.

Jag tar detta till intäkt för att Stockholmsbörsen förmodligen varit övervärderad och nu börjar stabilisera sig på sin mera korrekta nivå. Det finns inte mycket som talar för att den kommer att fara iväg uppåt snabbt. Det går inte att tala om köpläge enligt expertisen. Skenande råvarupriser, för generösa löneavtal och följdverkningarna av debatten kring klimatförändringarna har säkert gjort sitt till, men den huvudsakliga förklaringen till situationen idag står att finna i överdrivna förväntningar. Närmast är väl frågan är om fastighetsmarknaden också kommer att påverkas i samma riktning.

måndag, juni 23, 2008

När ska Svenskans ledarredaktion sluta gulla med centern?

Salig Gunnar Hedlund brukade finurligt replikera på frågor om vari hans partis ideologi egentligen bestod med svaret centerideologin. Och sant är väl detta: centern är det kanske mest pragmatiska av riksdagspartierna. En del vill trots det koppla partiprogrammets upplägg till filosofen Rousseau, vilket är ett inte helt oävet projekt.

När moderaterna gjorde sin mitteninbrytning blev högerliberalismen ledig, något som centerpartisterna tog fasta på. Samma rörelse innebar även att utrymme gavs för ett parti med mer utpräglad konservatism på programmet, vilket kristdemokraterna utnyttjade. I likhet med centern sladdar dock kd i opinionen, ett faktum som inte kan förklaras av annat än att dessa partier har en för svag ideologisk profil. Detta tar sig uttryck i en politik där det är svårt att gå från ord till handling.

På Svenskans ledarsida läggs skulden för Alliansens dåliga opinionssiffror på moderaterna. En sanning skribenterna försöker dunka in är att Maud Olofsson försetts med en grimma av sina moderata regeringskollegor. Hur det verkligen är med detta får framtiden utvisa. Händer det inte mer på området regelförenklingar de närmaste två åren är det upp till Olofsson själv att avgöra om hon ska avgå på grund av dåligt manöverutrymme eller ett misslyckande med sitt uppdrag.

I nöden prövas vännerna. Ingen av de centerpartister som gått ut hårt och lanserat sig själva som frihetsvänner eller liberaler röstade mot FRA-lagen. I likhet med många gånger förr smakade makten mer än principen.

söndag, juni 22, 2008

Sommar med Roland Johnson

Så här lagom till midsommar har sommarsysselsättningen för Norrbottens-Kurirens debattredaktör Roland Johnson dragit igång. En tävling benämnd "Fiske-DM" drar igång i helgen där vinnarna i fem olika klasser ska koras i slutet av augusti.

Det går inte att förvänta sig att en ansvarig för debatten på en liten lokaltidning ska komma i närheten av den förmåga att tolka av stämningen som finns hos exempelvis Mats Bergstrand på DN. Ändå finns det anledning att fundera över varför säsongen 2007/08 på Kurirens Fria Ord varit den sämsta sedan jag börjat läsa ledar- och debattsidor på allvar år 2000.

Att debattredaktören har en förkärlek för personpolitik framgår av ett yttrande av honom i fredagens tidning där det ofta uthängda landstingsrådet ställs som ansvarig för att vilja avskaffa Norrbotten. Vilket inte är riktigt sant eftersom denne bara vill ha ett större landsting som förmodligen aldrig blir av. Länet Norrbotten vill av förståeliga skäl konservativa Norrbottens-Kuriren har kvar. I frågan bedriver tidningen en allt annat än progressiv politik som förhindrar ett nödvändigt samgående mellan de nuvarande länen Norrbotten och Västerbotten.

Att läsa om Fiske-DM är smått roande sysselsättning. Inte sällan väger fångsten mer än "fångstmännen" hur det nu kan komma sig. Något man ska passa sig för är att rikta kritik mot överhetspersoner i denna blaska, vilket emellertid inte hindrat Johnson från att ta in inlägg riktade mot samma yrkesgrupp ur vilken en tvivelaktig forskare fick köra över mig oemotsagd som vikarierande journalist på Kuriren. Fallet torde vara unikt.

Många är de synpunkter som får komma till tals på debattsidorna, men frågan är hur farliga dessa egentligen när de som skriver oftast gömmer sig bakom signaturer. I dessa fall är det snarare tidningen ifråga som står för åsikten, eller mera precist, debattredaktören.

Fiskeskrönor kan vi stå ut med men inte att förvägra någon rätten att bemöta ett personligt påhopp. Om det därtill samtidigt skall anses som fullt legitimt att tycka till om läkare på en bedömningssajt, tyder i alla fall det mesta på att varje form av ideologisk hållning saknas. Därför håller Norrbottens-Kuriren långsamt på att gräva sin egen grav.

torsdag, juni 19, 2008

Ett nej kan också vara ett ja

Med irländarnas nej till Lissabonfördraget tar arbetet med att utveckla EU:s beslutsförmåga en paus. Åtminstone enligt de som vill se det hela som en process. Från att ha varit hårt drabbat av svält och massutvandring under 1800-talet, inbördeskrig under början av 1900-talet, har på senare år landet utvecklats till en keltisk tiger.

Det är med andra ord lite Norge över Irland. Kanske kan det förklara nejet. Också irländarna har långt fram i tiden ingått i ett annat imperium, det brittiska. För Norge handlade det om att kvarbli inom Kalmarunionen under dansk överhöghet innan Sverige fick den norska nationen som kompensation för förlusten av Finland.

Att rösta nej och vara emot är nästan alltid en reaktion mot att besluten fattas över huvudet och att delaktigheten i dessa är dålig. Så och här. Vi känner till fenomenet inte minst från Sverige där EU-motståndet är starkast i Jämtland (för övrigt en norsk provins innan 1658). Folkomröstningar blir då ett sätt att visa sin besvikelse, inte en handling för eller mot en speciell politik eller ett fördrag.

Ibland talas det optimistiskt om att EU innebär ett regionernas Europa istället för Europas regioner. Den svenska EU-debatten överförd på irländsk-norska förhållanden skulle kunna tala för att ett nej blir ett ja i framtiden. Med tiden har svenskarna blivit lite mindre skeptiska till EU kanske inte enbart på dess fördelar för jordbruks- och regionalpolitiken.

tisdag, juni 17, 2008

Bollen ligger hos centern nu

Efter att tre borgerliga riksdagsledamöter, två från folkpartiet och en från moderaterna, deklarerat att de tänker rösta nej till utökad övervakning, ligger bollen i frågan nu hos centern. Detta av två anledningar: 1) Partiet profilerade sig i valet som det mest liberala och fick gensvar därefter. 2) Det krävs ytterligare en röst för att fälla regeringsförslaget, och som det ser ut nu måste denna komma från just centern.

Samtidigt kom idag kritik mot Alliansens näringspolitik som sägs ge färre företag, något som Maud Olofsson måste ta till sig av. I annat fall är hon på väg att långsamt fasa ut sig från politiken. Den 18 juni då beslutet om övervakningssamhället ska fattas kan bli en minnesvärd dag för hennes parti, ja faktiskt i klass med den gången Fälldin godtog Barsebäck 2 trots löfte om att inte dagtinga om kärnkraften.

Igår när statsministern uttalade sig om FRA-lagen fick jag nästan intrycket att det inte var någon särskilt prioriterad fråga. Det här var ju från början ett sosseförslag som sedan blev Alliansregeringens och motades bort från riksdagen. Också då gick miljöpartiet och vänsterpartiet i spetsen för den frihetliga linjen.

måndag, juni 16, 2008

Inte bara gubbvälden

En ny tidning i formatet något av en Metro för glesbygden har börjat ges ut där jag bor. Den är en blandning mellan annonsblad och nyhetstidning, med ett tema i ett aktuellt ämne och andra artiklar.

Jag vet inte om det här är framtiden för det fall presstödet helt skulle avvecklas. I senaste veckonumret av Extra hävdas i alla fall att "gubbväldet" hämmar Norrbottens utveckling. Tankar och åsikter av dylikt slag är varken nya eller originella. Däremot missvisande, inte minst på grund av att gum- eller tantväldena grasserar minst lika flitigt inom regionen.

Som första sanningsägare i frågan har redaktionen på gratisbladet plockat in före detta ledarskribenten på NSD, Lotta Gröning. Lite konstigt kan man tycka eftersom Lotta nog aldrig kom högre upp i sin karriär än när hon höll till i det gubbgrabbiga Norrbotten.

Problemen för regionen ifråga är nog varken några välden med ankytning till kön, utan att ungdomarna sticker härifrån, med påföljd av medelåldern stiger. Rätt märkligt faktiskt (ja det tål att upprepas) mitt under dundrande högkonjunktur.

söndag, juni 15, 2008

Universitetet tiger som muren

Återigen har det kommit eländesstatistik om Haparanda. Det är lite märkligt att denna kommun gång på gång hamnar i strykklassen i undersökningar över tillståndet där. Sedan "ljuv musik" uppstod mellan kommunalrådet Sven-Erik Bucht och Ingvar Kamprad och den sistnämnde beslutade att förlägga ett av sina varuhus där har denna ort blivit en av de mest intressanta i norra Sverige.

En utredning framtagen vid Luleå Tekniska Universitet tidigare i år av bland andra ekonomihistorikern Nils-Gustav Lundgren försöker förklara varför Haparanda har så höga ohälsotal. Anledningen ska vara att finska invandrare som jobbat i södra Sverige väljer att bosätta sig i Haparanda efter pensioneringen eftersom inkomster intjänade utomlands beskattas hårdare i Finland. Genom att bosätta sig på en gränsort med gynnsammare skatteregler slår dessa "finska sörlänningar" två flugor i en smäll. Lägre skatt och ändå närhet till hemlandet (Torneå är som bekant Haparandas systerstad).

Nu är jag inte så säker på att detta är hela förklaringen till eländestalen för Haparanda. Om dessa skulle bero på speciella "gränseffekter" borde rimligen samma negativa statistik gälla för andra gränskommuner som Övertorneå och Pajala, men där sticker inte ohälsotalen ut på samma sätt. Kanske är det därför universitetet tiger som muren: man har helt enkelt inte presterat en tillräckligt bra rapport som kan fungera som ett korrektiv till den negativa bild som ges av Haparanda av politiker och journalister.

fredag, juni 13, 2008

Störst, bäst och vackrast?

En rekordstor meteorit har hittats i Norrbotten. Närmare bestämt i det som kallas Tornedalen. Fyndet är emellertid inte det första i området, något som inte hindrar upphittarna att tala om det största i Sverige och ett av de största i Europa.

Forskningen på området är inne på att meteoritnedslaget härrör från en explosion för närmare 100 000 år sedan. Det sannolika är därför att fler stenar kan hittas utanför svenska delen av Torne älvdal, i Finland, Norge och eventuellt också Ryssland.

En utomjordisk sten skulle kunna en region mer uppmärksammad. I takt med att fler fynd görs är dock det troliga att meteroritfyndet utanför Kitkiöjärvi förbleknar i jämförelse. Den största stenen av alla är sannolikt inte hittad ännu.

En meteoritsvärm tar ingen hänsyn till den gräns mellan Sverige och Finland som är själva förutsättningen för de som kallar sig tornedalingar, vilket är rätt intressant. Om naturens krafter fick bestämma skulle det vara svårare att se sig själv som störst, bäst och vackrast.

torsdag, juni 12, 2008

Att nå ut med sitt skrivande

Bokläsande var inte någon prioriterad sysselsättning när jag växte upp. Det berodde varken särskilt mycket på mig själv eller omgivningen. Några mer kända författare fanns i alla falla knappast i min närhet om man undantar Torbjörn Säfve.

Numera finns det i alla fall några som ser sig själva mer som idealister som sedan ett antal år driver ett bokförlag i stan, Black Island Books. Förlaget är inriktat så kallad smal utgivning, och finansieringen av denna verkar ske med hjälp av bidrag och tiggeri från främst myndigheter. En snabb genomgång av författarnamnen ger dock vid handen att det knappast handlar om några skribenter det går någon särskild nöd på. Medelåldern bland dem är också hög, något som knappast tillför det litterära klimatet i Luleå nytt blod.

En mycket högbetald professor-rektor ska närmast komma med en historieskildring på förlaget. Och tidigare har en äldre kvinnlig akademiker skrivit en regional historia, som för övrigt utspelar sig på samma ställe där en representant för en lokal företagarklan skruvat i hop en berättelse som av en händelse utspelar sig i anslutning till en redan mycket omskriven restaurang.

Varför nu alls uppmärksamma detta. Jo, i Skellefteå finns ett bokförlag som bygger på principen att författarna ska står för produktionskostnaden medan förlaget står för lansering, kontakter och handledning. Målsättningen med samarbetet mellan författare och förlag är där att författaren ska ha tjänat in produktionskostnaden när halva upplagan är såld. En mera marknadsorienterad eller entreprenöriell syn på författarskap med andra ord.

Om denna skillnad i hur man bäst når ut med sina kulturella strävanden på något sätt ligger bakom att Västerbotten fått fram författare som Martin Lönnebo, Sara Lidman, P-O Enquist och Torgny Lindgren går givetvis inte med säkerhet att svara på. Klart tycks i alla fall stå att i det som kallas Norrbotten idag inte kommer fram några nya förmågor på skrivandets område som väcker särskilt mycket uppmärksamhet utanför staketet. Det är symptomatiskt att den störste från regionen på området, Eyvind Johnson, ägnade större delen av sitt författarskap åt att skriva av sig sin uppväxtmiljö.

onsdag, juni 11, 2008

Om globala hot förr och nu

Förra året innebar som tidigare sagt genombrottet för debatten om det globala klimathotet. Detta var emellertid inte det första hot som påståtts leda till världens undergång. Ända från Augustinus dagar har diverse predikanter mässat om det nära förestående sammanbrottet om vi inte bättrar oss i tid. Fenomenet i sig är med andra ord inte alls nytt.

Bara från min egen livstid minns jag då ett par undergångsprofetior som varit i svang. Den första, som hade sin storhetsperiod när det kalla kriget gick in i sitt slutskede, tog sikte på det faktum att världsfreden aldrig var hotad. På den tiden var det inte ovanligt att folk planerade för sin överlevnad på samma sätt som många idag resonerar när de vill installera bergvärme. Genom att gräva privata skyddsrum på tomten skulle fullgott skydd undan ett kärnvapenkrig uppnås.

Mot slutet av 1980-talet var det många som talade om freonet som vidgade ozonhålet och hotade att bränna ihjäl mänskligheten. Men som precis som i fallet med tredje världskriget blev det inget allvar av det hela. Många är de idag som inte minns detta. Några kanske minns hysterin kring fågelinfluensan alldeles nyligen, samt även andra diverse hot mot folkhälsan som passerat revy under åren.

Om dessa exempel borde många erinra sig lite bättre innan klimathotet rentav börjar göra det svårt att planera för framtiden överhuvudtaget. Den försommar som långsamt skrider fram i landet ger knappast skäl för antagandet att vi går mot värmedöden, och så sent som i början av april låg snötäcket över riket lika utbrett som det var två månader tidigare. Dessutom: på Valborg gick det att åka skidor på Ormberget där jag brukar träna. Säg när gick det för sig senast?

tisdag, juni 10, 2008

Dubbelkommando översta Norrland

Hur vänster går det egentligen att bli? Det är den fråga jag ställer efter ha läst samma artikel på kultursidan i såväl vänster- som högerblaskan i den region som lite föraktfullt kan kallas översta Norrland. I denna tillåts "vänsterguran" Naomi Klein breda ut sig. Av någon anledning betecknas hon som en hjältinna inom rörelsen mot globalisering och kapitalism hur nu denna kan se ut.

Fadäsen, för nog är det väl en sådan, beror förmodligen på det för årstiden vanliga fenomenet sommarvikarien. Det är den period på året när vi kan få läsa om allt från att cancergåtans lösning är nära förestående till att polarisarna är borta om tio år. Alternativt rör det sig om två lokala tidningsdrakar som håller på att tappa styrseln eller helt enkelt på detta vis annonserar ut att ett samgående mellan de båda är nära förestående.

I ideologiskt avseende om det nu går att resonera utifrån ett sådant perspektiv är dubbelartikeln intressant även om som värst många förmodligen inte läst den. Jag träffar nämligen på många häruppe som i de små frågorna intar en liberal hållning men när det kommer till större problem nästan alltid graviterar åt vänster. Rödhögern förnekar sig aldrig.

söndag, juni 08, 2008

Kommunal anställningspolitik

Hemkommen från en dryg veckas resa vari ingick även en mindre lyckad avslutning i Stockholm Marathon tänkte jag härmed bistå med några funderingar. Det var nämligen så att jag läste en artikel i DN om hur uppfattningarna kan skilja sig åt mellan kommunerna ifråga sommarjobben för ungdomarna. I Piteå får alla sextonåringar sommarjobb av kommunen medan på Lidingö ses det som ungdomarnas eget ansvar att skaffa sig jobb.

Det går att ha synpunkter på detta i att lämpa över på individen att "ta sig själv i kragen". Ändå är det typiskt att det i en kommun utrustad med en rätt etablerad bruksanda råkar förhålla sig så att det offentliga ska ordna det även efter skolan. I den kommun jag själv växte upp fixades det också jobb åt ungdomarna. Jag deltog i så kallad sommarpryo ett år. Därefter skaffade jag mig feriejobb på egen hand.

Visst är det bra om inte ungdomen försummas av statsmakterna, men i fallet med hur vissa kommuners sida agerar ifråga om sommarjobben så är nog risken snarare överhängande att vuxenblivandet skjuts på framtiden för de grupper som gynnas. De jobb som de kommunanställda ungdomarna utför, röjning av sly och dylikt, är ju dessutom av sådant slag att de måste utföras i vilket fall. Behovet finns med andra ord. Att slippa söka jobb en sommar efter grundskolan må gå an. I utsätta ungdomen för selektiv socialistisk anställningspolitik ännu längre är dock inget annat än kontrakproduktivt.